Mannen inser att de talat om honom då han kallades vid detta öknamn. Han försöker erinra sig om vilka de tre syskonen är då de måste ha gått i samma skola. I en drömscen möter han sin far. Han konfronteras med minnesbilder från barn- och ungdomen med fadern som ständigt berusad och med hans anklagelser orsakad av den allienation fadern känner för sin egen son. Eller är det mannens eget dåliga samvete över den klassresa han trots allt lyckats göra?
Mannen (med mörkare röst eftersom han är äldre): - ¨Hej farsan, var är morsan?¨
Fadern (på nytt med huvudet en aning över bordskanten): - ¨Hon är sen… hon är alltid sen!
Mannen: - ¨Jag vet! Jag ville berätta… - fick beröm för min första artikel idag.¨
Fadern (på väg att somna om): ¨- Va' sa' du nu 'rå?¨
Mannen: ¨- att artikeln blev bra…¨
Fadern (förstrött): ¨- Jasså, - va' handla' den om?¨
Mannen: ¨- om sociala verkningar för barn som vuxit upp i hem med alkoholmissbruk.¨
Fadern: ¨- Det är väl du expert på!? Lämna ut din egen far och mor, till någon jävla journalistisk smörja! Du har blivit så jävla fin i kanten som dina jävla kollegor!? - Vem fan tror du att du är!?