Hon fascinerar mig och det är på något sätt som om jag känt henne personligen. Ja, så kan det bli när man i fantasin - som ju är min arbetsbänk -, ¨levt¨ med en gestalt i två års tid. Undrar ibland vad hon själv skulle tycka om operan. Skulle hon gilla den? Förhoppningsvis, men operan är stark och skräder inte för det faktum att hon gjorde karriär i Nazityskland. Antagligen var hon inte själv nazist, men hon valde karriären före samvetet. Visste hon något, eller - kunde man veta vad som försiggick i Nazityskland innan kriget bröt ut? Ja, svenska tidningar (dock inte alla!) rapporterade om svåra förhållanden för judar i Tyskland, t.o.m på första sidorna. Läste inte Zarah dessa tidningar? Zarah var primadonna hos Karl-Gerhard, som ingalunda var ointresserad eller desinformerad om politik. Möjligen var hon ¨politisk idiot¨, som hon själv uttryckte att Karl-Gerhard betecknat henne som. Onekligen var hon ett redskap för propaganda minister Goebbels, för verklighetsflykt och ¨skådespel för folket¨. Hon hade kunnat välja eftersom hon vid två tillfällen under sin tid vid Ufa-film blev erbjuden kontrakt med Hollywood, men hon avböjde första gången p.g.a innevarande kontrakt med UFA, ett kontrakt som löpt ut vid tiden för det andra erbjudandet, som hon på nytt avböjde, nu med hänvisning att hon ville ha nära hem till sina barn i Sverige.
Men - vad drev henne till att sätta karriären i främsta rummet? Som jag ser det ligger svaret i hennes förhållande till modern som inte såg med blida ögon på dotterns vurm för teater och musik. Fadern - fastighetsmäklaren men också amatörmusikern - och som Sara ärvt sin begåvning efter, hade dött under hennes uppväxt. Hon blev ensam med modern som såg på hennes intressen såsom de flesta vid den tiden betraktade estetiska intressen som, på sin höjd lämpligt att behaga den kommande äkta mannen med. Men att ha som yrke? Nej - det var ju något för tattare! Zarah som malplacerad skådespelarhustru till Nils Leander och ensam småbarnsmor på svärföräldrarnas prästgård i Finspång, börjar sjunga på utedasset - hon står inte ut där hon är just nu. Hon går till fots till Norrköping för att provsjunga för Ernst Rolf. Där börjar så hennes karriär.. -Så ville hon vi skulle se det, och hon besjunger just detta i operan. men enligt Nils Leander (som nog väl är part i målet) påstår att historien var en av Zarah uppdiktad skröna och myt.
Kanske har jag fel när det gäller hennes förhållande till modern? Men läser man Zarahs självbiografi (förf. Jan Gabrielsson) ¨Vill ni se en stjärna?¨, skymtar detta igenom mellan raderna. Som till exempel när modern är i Stockholm och passar de små barnen medan Zarah spelar i Gösta Ekmans uppsättning av Glada Änkan. En journalist skriver att modern gläder sig åt Zarahs kusin som doktorerat och som senare blev utnämnd till en av Herman Lundborgs närmaste medarbetare vid Rasbiologiska institutet i Uppsala. Inte alls ett uppseendeväckande sammanträffande som vi nu efteråt kan tycka - det var legio att syssla med sådant vid denna tid - och även senare. Det svenska folkhemmet, med t.ex. dess A-barnstävlingar eller tvångssteriliseringar, är byggt kring värderingar som visar sig ha likheter Nazitysklands rasideologi. Se t.ex. en svensk journalfilm från denna tid, av t.ex. gymnastiserande ungdomar, förstår ni vad jag menar.
¨Det är så lätt med facit i handen...¨ och andra liknande argument har jag hört under tiden med operan, och visst - hon var ju långt ifrån ensam om att ha goda förbindelser med Tyskland. Hela etablissemanget, med kungahuset i spetsen som ju gift in sig i hiearkin i och med arvprinsens prins Gustav Adolfs giftermål med Sibylla (Carl XVI Gustavs föräldrar), och flera i näringsliv och kulturliv hade de bästa utbyten med Tredje Riket.
Men så åter till rubriken på detta blogginlägg, ¨En kvinna med många ansikten...¨ Hon var ju så vacker - se bildspelet ¨En kvinnas ansikten¨ under Aktuellt!