För så är det om man har skrivit på en opera om henne i ett och ett halvt år (samt ytterligare ett år av diverse justeringar, korrigeringar, stämskrivning och klaverutdrag) - man har genomgått en transcendens och kunnat uppleva i fantasin hur hon var, eller skulle kunna vara. Självfallet är det inte så i verkligheten, men känslan finns där ändå - jag har kommit henne nära i min fantasi.
Någon som däremot vet vem hon var och som är hennes närmaste släkting, är hennes bror Jonas Hedberg och som vad jag vet fortfarande lever, 103 år gammal. Fick ett rart brev av honom då jag och Claes Fellbom började arbetet med operan.
Idag invigs också ett museum om Zarah, i Häradshammars hembygdsgård på Vikbolandet.